Allt var frid och fröjd ändå tills han helt plötsligt försvann! Vi följde hans eviga mjauande och hittade honom i badkaret. Som tur var hade Clara visat oss badkarsleken och det var tydligt att han inte tänkte gå där ifrån förens leken hade utförts.
Efter många timmars bus var det äntligen dags att sova. Trodde vi ja, Ibse hade helt andra planer. Det började med lite tuggande på fönsterväxterna, sedan lite mjauande, efter det lite knaprande på halsband och andra metallföremål och till sist lite jagande av tår under täcket. Men till sist somnade han! Även om han var uppe och gick väldigt mycket på natten (titt som tätt tog han genvägen över min hals). Inte nog med det, han vaknade tidigt som attans med, jag menar vem är egentligen uppe vid 10 ? Jamandet satte igång och fortsatte i vad sm kändes som flera timmar! Men underskatta aldrig en tonårings vilja att sova vidare. Vi fortsatte med vår skönhetssömn tills 12.
Vi gick på stan hela lördagen så när vi kom hem hade vi en gaaaaalen katt! Han hade maraton tävling med sig själv och rusade runt i lägenheten med jaguarfart. Därför bestämde vi oss för att gå ut en promenad med honom, systeryster sa nämligen att han skulle bli ruskigt trött av det, yeah right.. När vi kom in igen var han lika energisk som tidigare. Vi provade vippan, badkaret, snejkysnejk, vi mutade till och med honom med godis. Ingenting verkade hjälpa. Så vi lyfte helt enkelt upp honom i sin trädkorg och sa åt honom och sova. Och det gjorde han :O Hela kvällen, vi blev helt hänförda. Men på morgonen tog han ut allt bus som han samlat inom sig.Men han är fin ändå Ibsus. Tack bästa syster och Andreas för lånet av lägenheten (:<3
